I lördags hittade jag min blivande balklänning. Jag gick helt vanligt en runda i pradiset (aka monki) och så såg jag den men gick vidare till jag kom tillbaks och Alma tvingade mig att pröva den. Efter det var jag fäst. Så nu hänger den på min garderob så varje gång jag ser den (vilet blir ett par gånger per dag) ler jag och tänker på hur fin balen kommer bli (förutom när Klara och jag kom på igår att våran hatlärare kommer vara där, och han kommer bajsa på allt). 



 ag har redan ångest för gymnasiet och vill inte lämna nian. Fina, mysiga, äckliga, trygga Ängskolan. Nu börjar man inse allt fint med skolan och vill inte lämna den.